Vanliga frågor

Ansök direkt här på webbplatsen (se avsnittet medlemskap) eller skicka oss en ifylld inträdesansökan. Du kan också ringa oss på telefon 0771-60 50 50 eller e-posta oss så skickar vi hem en blankett till dig.

Om du är medlem i annan a-kassa men vill byta till vår gör du så här:

Ansök om medlemskap hos oss och ge oss fullmakt att begära om utträde ur din nuvarande a-kassa. Kryssa i alternativet "Jag vill ha hjälp med att byta a-kassa" under rutan "Inträde" på din elektroniska ansökan om medlemskap så hjälper vi dig med detta.

(OBS! det gäller endast dig som ansöker om medlemskap i enbart a-kassan. Ansöker du om medlemskap i både a-kassan och förbundet måste du själv ta kontakt med din nuvarande a-kassa och begära utträde).

alternativt

Ta kontakt med din nuvarande a-kassa och begär själv utträde från den i anslutning till att du ansöker om medlemskap hos oss.

Viktigt: För att få ett sammanhängande medlemskap måste du skicka in din ansökan om medlemskap till oss senast under månaden efter att du gått ur din tidigare a-kassa. För att minimera risken för glapp kan du ansöka om medlemskap hos oss samtidigt som du ansöker om utträde från din gamla a-kassa.

Om du beviljas medlemskap hos oss får du ett beslut från oss där det framgår från och med vilken månad du är medlem. Du kan tidigast bli beviljad medlemskap från och med den 1:a i den månad du söker inträde.

Anmälan om utträde ur en a-kassa måste göras skriftligen. Om du önskar kan du använda vår särskilda blankett för ändamålet. Du kan även använda e-post eller Mina sidor.

Du kan tidigast beviljas utträde vid den tidpunkt då vi tar emot din skriftliga anmälan. Vi kan aldrig bevilja utträde retroaktivt.

Det kan finnas fördelar med att kvarstå som medlem, exempelvis får du tillgodoräkna dig alla medlemskapsmånader för tiden som du är student. En annan fördel gäller för dig som redan har en ersättningsperiod eftersom du då i vissa fall kan återknyta till den påbörjade perioden efter avslutade studier om du åter blir arbetslös.

Du behöver i normalfallet inte vara medlem i en svensk a-kassa medan du arbetar i ett annat EU/EES-land. I undantagsfall bör du dock kvarstå som medlem, exempelvis om du har sänts ut av svensk arbetsgivare eller om du arbetar inom flera medlemsstater.

Är du osäker på om du ska fortsätta vara medlem kan du kontakta oss för råd. Du når oss på telefon 0771-60 50 50 eller e-post.

Det kostar 155 kronor per månad att vara medlem.

Du kan själv välja hur du vill betala din avgift - med en avi som skickas hem till dig, via E-faktura eller via Autogiro. Tänk på att betala i tid för att inte riskera att ditt medlemskap avslutas.

Ansökan om autogiro elektroniskt kan du göra här

Ladda ner blanketten Anmälan om Autogiro här, fyll i och skicka den till oss på adressen som finns angiven på blanketten.

När vi har fått in din anmälan om Autogiro och registrerat att din avgift ska betalas den vägen kan du kontrollera det med din bank.

Nej. Avgiften är densamma för alla medlemmar.

Om du inte fått någon avi kan du kontakta oss via  e-post eller ringa oss på telefonnummer 0771-60 50 50 så får du inbetalningsuppgifter per telefon. 

Medlemsavgiften betalas till plugiro 4864704-4 och ditt ocr är alltid ditt personnummer 10 siffror utan bindestreck och lägg sen till 26 på slutet.

Exempel: ÅÅMMDDNNNN26

Tänk på att ändra din adress hos Skatteverket om du flyttar. Vårt medlemsregister uppdateras via dem.

På din första arbetslösa dag måste du anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. När vi fått en signal från dem om att du är arbetslös skickar vi hem information om arbetslöshetsförsäkringen till dig. Du kan även läsa mer här.

Ja, för att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du vara anmäld på Arbetsförmedlingen. 

Det är därför viktigt att du anmäler dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Du måste sedan fortsätta att vara anmäld på Arbetsförmedligen under den tid du söker ersättning.

Anledningen till att vi frågar dig om du har din barnomsorg ordnad är att vi måste veta att det inte finns något hinder för dig att ta ett arbete om du skulle bli erbjuden ett.

För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du stå till arbetsmarknadens förfogande. Med det menas att det inte får finnas något som hindrar dig från att ta ett arbete som erbjuds. Du får inte begränsa den tid du kan ta arbete till endast vissa veckodagar eller tider på dagen.

Du kan ha barnet hemma så länge som du är arbetslös, men du måste med kort varsel kunna ordna så någon kan ta hand om barnet när du får ett arbete.

Ramtiden är alltid tolv kalendermånader och räknas bakåt från det datum som du anmäler dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.

När ramtiden beräknas ingår inte så kallad överhoppningsbar tid, till exempel om du studerat, varit föräldraledig eller sjukskriven.

Ramtiden kan sträcka sig över fler månader än tolv, beroende på om det finns överhoppningsbar tid som inte ska räknas med. Månader som du har arbetat så mycket i att den kan räknas med i ett arbetsvillkor ingår alltid i ramtiden.

För att ha rätt till arbetslöshetsersättning ska du uppfylla ett arbetsvillkor. Det gör du om du under de senaste tolv månaderna före arbetslösheten, ramtiden, uppfyller något av följande:

• förvärvsarbetat minst 80 timmar per månad i minst sex kalendermånader.
• förvärvsarbetat sammanlagt i minst 480 timmar under sex sammanhängande kalendermånader, där ingen månad får innehålla mindre än 50 timmar.

Som förvärvsarbete räknas också tid med:

• betald semester
• ledighet som betalas av arbetsgivaren (inte sjuklön)
• avgångsvederlag
• skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)
• anställning inom Samhall
• anställning med lönebidrag
• anställning med anställningsstöd (inte särskilt anställningsstöd)
• nystartsjobb.

Om det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret kan upp till två månader med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt räknas in.

För att ha rätt till arbetslöshetsersättning ska du uppfylla ett arbetsvillkor inom de senaste tolv månaderna före arbetslösheten (ramtid).

Den perioden (ramtiden) kan i vissa fall förlängas med det som kallas överhoppningsbar tid. Överhoppningsbar tid kan finnas om du varit förhindrad att arbeta för att du exempelvis varit föräldraledig, sjuk eller studerat på heltid. 

Den överhoppningsbara tiden kan inte vara längre än fem år. En kalendermånad kan bara vara överhoppningsbar om minst hälften av månaden består av överhoppningsbar tid.

Har du arbetat så mycket att månaden kan räknas med i ett arbetsvillkor ingår den alltid i ramtiden oavsett vad du har gjort resten av tiden.

Om du varit sjuk eller föräldraledig och fått ersättning från Försäkringskassan innan du blev arbetslös och anmälde dig hos Arbetsförmedlingen, får vi meddelande om detta.

Om du däremot varit sjuk eller föräldraledig utan ersättning från Försäkringskassan måste du själv meddela oss detta.

Om du haft sjuklön från arbetsgivaren redovisas det på blanketten "Komplettering till arbetsgivarintyg".

För att kunna få arbetslöshetsersättning efter att du har studerat måste dina studier vara avslutade och du måste i första hand vilja ha ett arbete. Fyll i blanketten "Intyg om studier".

När vi prövar om du uppfyller ett arbetsvillkor kan dina studier betraktas som så kallad överhoppningsbar tid förutsatt att det varit heltidsstudier och att de är avslutade efter att du fyllt 25 år, eller om du har arbetat på heltid i minst fem månader någon gång före studierna.

Har du studerat på heltid ska du skicka in arbetsgivarintyg för tolv månader innan du påbörjade dina studier. Har du arbetat jämsides med studierna och/eller under lov ska du skicka in arbetsgivarintyg även för detta arbete.

Om du har gått en förberedande utbildning eller en arbetsmarknadsutbildning ska du skicka oss intyget Intyg om studier.

Om du har haft en annan arbetsmarknadsåtgärd som inte är en utbildning behöver du inte skicka in något intyg. Glöm inte att anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag.

Har du fått ett avgångsvederlag i samband med att du slutat din anställning är det viktigt att du skickar in överenskommelsen om detta när du ansöker om ersättning.

Avgångsvederlaget räknas som arbetad tid och ska ingå i beräkningen av din ersättning. Under den tid som du ersätts av avgångsverderlaget har du inte rätt till ersättning från oss.

Permittering innebär att man har sin anställning kvar, men inte får några arbetsuppgifter och inte heller någon lön. Den som är permitterad kan inte få ersättning från a-kassan. Det finns dock ett undantag och det gäller personer som är nya på arbetsmarknaden och som permitteras i samband med semesterstängning.

Du som är företagare anses vara arbetslös när ingen längre vidtar några åtgärder i verksamheten, eller när du har skilt dig från verksamheten, det vill säga när du inte längre arbetar, äger eller har väsentligt inflytande över verksamheten.

Vi ska, precis som för anställda, pröva företagarens skäl att avveckla företagandet vid arbetslöshet. Du som frivilligt lägger ner verksamheten riskerar att bli avstängd 45 ersättningsdagar. Det gäller även vid tillfälligt uppehåll i verksamheten.

Att företaget inte kan ge en rimlig försörjning eller att du inte kan bedriva verksamheten vidare på grund av medicinska skäl kan vara exempel på giltiga skäl att lägga ner verksamheten. Orsakerna till att du lägger ner verksamheten ska alltid styrkas. Kontakta oss för mer information.

Om du flyttar eller återvänder till Sverige efter arbete i ett annat EU- eller EES-land och vill ansöka om ersättning gäller samma regler för ersättning som om du arbetar i Sverige.

För att få ersättning från den inkomstrelaterade försäkringen i Sverige måste du uppfylla ett medlemsvillkor och ett arbetsvillkor. Medlemsvillkoret innebär tolv månaders sammanhängande medlemskap i arbetslöshetskassa.

För att få ersättning från grundförsäkringen måste du uppfylla ett arbetsvillkor, men behöver inte uppfylla ett medlemsvillkor.

Reglerna för hur arbete utomlands påverkar ditt medlemskap och rätten till ersättning från oss är komplicerade. Kontakta oss om du har frågor eller känner dig osäker på vad som gäller dig. Vi nås på telefon 0771-60 50 50 och e-post.

En ersättningsperiod är 300 ersättningsdagar och inleds med sju karensdagar. Om du har barn under 18 år när dag 300 betalas ut, förlängs din ersättningsperiod med ytterligare 150 dagar. Du får då totalt 450 dagar. Varje ny ersättningsperiod om 300 dagar inleds med sju karensdagar.

Normalarbetstiden motsvarar den genomsnittliga tid som du arbetat, tolv månader före arbetslösheten. Den beräknas ut med hjälp av uppgifterna på ditt arbetsgivarintyg.

Tid med vissa socialförsäkringsförmåner, till exempel sjukpenning och föräldrapenning, kan läggas samman med arbetad tid när beräkningen görs. Månader då du övervägande haft till exempel sjukpenning och föräldrapenning är överhoppningsbar tid.

Om tid före din arbetslöshet är överhoppningsbar, om du till exempel varit föräldraledig, kan månader som ligger längre än ett år tillbaka i tiden räknas med då normalarbetstiden fastställs.

De första två ersättningsdagarna i en ersättningsperiod är så kallade karensdagar. Under dessa får du ingen ersättning. Karensdagar kan endast utgå för en dag som du annars skulle ha fått arbetslöshetsersättning för.

Du måste göra karens varje gång du påbörjar en ny ersättningsperiod.

Grundbelopp är den arbetslöshetsersättning du kan få om du vid arbetslöshetens inträde inte varit medlem i a-kassan under ett år eller om du har varit medlem i minst ett år, men under din medlemstid inte arbetat i sådan omfattning att du uppfyller ett arbetsvillkor.

Det högsta grundbeloppet är 510 kr per dag. Detta belopp minskar dock proportionerligt beroende på den genomsnittliga veckoarbetstid du hade innan din arbetslöshet.

Om du blir arbetslös igen inom 365 dagar från det att du senast fick arbetslöshetsersättning kan du fortsätta på din tidigare ersättningsperiod förutsatt att du hade ersättningsdagar kvar i den. Om du inte hade några dagar kvar prövas din rätt till arbetslöshetsersättning på nytt.

Om glappet i din ersättning beror på sjukdom, föräldrapenning eller studier kan det i vissa fall vara möjligt att återknyta till din ersättningsperiod även om det passerat mer än 365 dagar sedan du senast hade ersättning.

På kassakortet finns en kolumn med rubriken sjuk/föräldrapenning. Där fyller du i de dagar du är sjuk. Sjukanmälan gör du till Försäkringskassan.

En aktivitetsrapport är en redovisning av vad du gjort för att få ett arbete.

I aktivitetsrapporten, som du lämnar till Arbetsförmedlingen en gång i månaden, redovisar du till exempel arbeten du sökt, intervjuer du varit på, rekryteringsträffar du haft, samtal med studie- och yrkesvägledare du haft och utbildningar du har sökt.

Om du har frågor gällande aktivitetsrapporten är det Arbetsförmedlingen du ska vända dig till för att få svar.

Ja, har Arbetsförmedlingen anvisat dig ett arbete ska du göra det.

Det är sedan arbetsgivaren som gör bedömningen om de vill anställa dig.

Har du avslutat din anställning på egen begäran eller orsakat att arbetsgivaren sagt upp dig, ska du skicka in en förklaring och underlag som visar varför din anställning har upphört.

Finns det förhandlingsprotokoll mellan till exempel ditt fackförbund och din arbetsgivare ska du skicka med det.

Vi behöver underlagen för att bedöma om du har haft giltiga skäl för att sluta din anställning. Om vi bedömer att du saknar giltiga skäl riskerar du att bli avstängd från rätt till arbetslöshetsersättning under viss tid. Avstängningen räknas från den dag då anställningen upphörde.

Med samordning av dagar menas att dina dagar i ersättningsperioden förbrukas oavsett om du har a-kassa eller får aktivitetsstöd från Försäkringskassan.

Om du till exempel får a-kasseersättning i 50 dagar och därefter får aktivitetsstöd via till exempel jobb- och utvecklingsgarantin i 30 dagar, har du förbrukat 50 plus 30 dagar av din period, det vill säga 80 ersättningsdagar.

Om du arbetar i ett land som inte ingår i EU/EES så omfattas du inte av de förordningar om social trygghet som gäller inom området.

Om du har planer på att åka till utlandet och arbeta, vare sig det rör sig om ett EU/EES-land eller inte, det viktigt att du tar kontakt med oss så du får veta vad som gäller. Ring oss på 0771-60 50 50 eller e-posta oss.

Logga in i vår e-tjänst Mina sidor. Om du använder papperskassakort hittar du uppgiften på din utbetalningsspecifikaton som skickas till dig i samband med utbetalningen.

Veckor där du både arbetar och får arbetslöshetsersättning kallas deltidsveckor. Om du till exempel arbetar en dag och är arbetslös övriga dagar i veckan kommer den veckan att räknas som en deltidsvecka.

Under en ersättningsperiod får du arbeta i kombination med ersättning från oss under högst 60 veckor.

Om du har förbrukat dina 60 deltidsveckor kan du bara få ersättning från oss för veckor då du är helt arbetslös.

Det är inkomsten du haft från din deltidsanställning som avgör om du har rätt att säga upp dig från din deltidsanställning utan att drabbas av någon avstängning när dina 60 deltidsveckor är slut.

Om månadsinkomsten från din arbetsgivare i snitt understiger din inkomst från enbart a-kassa med 10 procent kan du i regel säga upp dig från anställningen utan att drabbas av någon sanktion. Du bör ändå kontakta oss innan du lämnar anställningen för att få mer information.

Om du har allmän pension från Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten eller tjänstepension kan din dagpenning minskas. 

Även förtida uttag av allmän pension från Pensionsmyndigheten påverkar din ersättning. Du är skyldig att anmäla pensionsutbetalningar till oss även om beloppen är låga.

Om du går pension innan 66 års ålder och vill avsluta ditt medlemskap, måste du själv, skriftligen, begära utträde.

Medlemskapet hos oss upphör annars den första dagen i den månad du fyller 66 år.

Ja, då omfattas du av ordinarie regler som gäller vid deltidsarbete.

Om du anser att vårt beslut har blivit felaktigt ska du skriva till oss begära omprövning. Du ska ange vilket beslut du vill ha omprövat, vilken ändring du vill ha och skälen för detta. Vi måste ha tagit emot din begäran om omprövning inom två månader från det att du tog del av vårt beslut.

När du har cirka 50 dagar kvar av din ersättningsperiod skickar vi ett brev till dig med information om vad som gäller. Om du har förbrukat alla dina ersättningsdagar och inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor, ska Arbetsförmedlingen anvisa dig till en plats inom jobb- och utvecklingsgarantin. Under den tid du deltar i garantin får du aktivitetsstöd. Kontakta Arbetsförmedlingen för mer information.

Du måste uppfylla ett nytt arbetsvillkor.

När du förbrukat dina 300 dagar skickar vi hem ett brev till dig med ett beslut om förlängning.

Om du har barn under 18 år men inte får ett brev från oss i samband med att de 300 dagarna har tagit slut ska du kontakta oss och meddela oss detta. Du når oss på telefon 0771-60 50 50 eller e-post.

Om du har förbrukat alla dina ersättningsdagar och inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor, ska Arbetsförmedlingen anvisa dig till en plats inom jobb- och utvecklingsgarantin. Under den tid du deltar i garantin får du aktivitetsstöd. Kontakta Arbetsförmedlingen för mer information.

Arbetsförmedlingens webbplats

De första två ersättningsdagarna du är arbetslös, är så kallade karensdagar. Du får göra två nya karensdagar för varje ny ersättningsperiod du påbörjar. Karensdagar kan endast utgå för en dag som du annars skulle ha fått arbetslöshetsersättning för. Det är därför viktigt att du anmäler dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Karensdagarna ingår inte i de 300 ersättningsdagarna.

Arbetslöshetsersättning betalas ut för som mest fem dagar per vecka. Om du arbetar på helgen påverkar det arbetslöshetsersättningen.

När vi fått in alla handlingar vi behöver och ditt ärende är komplett, handläggs det så fort som möjligt.

När ärendet är klart kan du se datum för din första utbetalning på Mina Sidor.

Om du inte använder dig av Mina sidor, eller har valt att få utbetalningsspecifikationen på posten, kommer den någon eller några dagar innan utbetalningen.

Alla utbetalningar hanteras via Swedbanks utbetalningssystem. Om du vill anmäla ett konto eller ändra det konto pengarna går till kan du antingen vända dig till ditt närmaste Swedbankkontor eller själv göra ändringen på Swedbanks webbplats www.swedbank.se/kontoregister

Om Swedbank inte har något kontonummer till dig kommer din första utbetalning på en utbetalningsavi som skickas hem till dig.

Längst ner på utbetalningsspecifikationen kan du se vilket konto pengarna kommer att sättas in på, eller om de skickas via en avi (avin kommer i ett separat brev).

Våra utbetalningar sker normalt på torsdagar. Detta förändras under veckor som innehåller röda dagar.

Det kan vara så att intyg eller tidrapporter saknas eller att ärendet fortfarande är under utredning. Titta på din sida på vår e-tjänst Mina sidor om du fått något meddelande eller ring oss på telefon 0771-60 50 50.

Om du har haft ett extraarbete vid sidan av ditt heltidsarbete innan du blev arbetslös kan du få det godkänt som en bisyssla. Vi fattar ett beslut om ditt extraarbete kan godkännas som en bisyssla eller inte. En godkänd bisyssla ska du inte rapportera i din tidrapporter.

För att ditt extraarbete ska bli godkänt som bisyssla måste det uppfylla vissa krav.

Inom arbetslöshetsförsäkringen är en bisyssla ett extraarbete, som anställd eller företagare, som du har utfört under minst tolv månader vid sidan av ett heltidsarbete. Bisysslan får inte hindra dig från att ta ett lämpligt heltidsarbete och den får inte utökas under arbetslösheten.

Om bisysslan är en anställning får inte inkomsten från den överstiga 3060 kronor i genomsnitt per vecka. Om bisysslan är ett företag finns ingen inkomstgräns. Däremot ska det belopp som överstiger 3060 kronor per vecka dras från den arbetslöshetsersättning som betalas ut per vecka.

Om din huvudsysselsättning är verksamhet i eget företag kan även annan verksamhet i eget företag, till exempel jord- och skogsbruk, vara en bisyssla.

Det är för att du har förbrukat mer än 200 dagar. Under de första 200 ersättningsdagarna får du 80 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst per dag. Sedan sjunker ersättningsnivån till 70 procent.

Den högsta ersättning man kan få per dag är under de första 100 dagarna 1200 kronor för att sedan sjunka till 1000 kronor.

Den högsta ersättning per dag som får betalas ut av a-kassan är begränsad till 1200 kronor per dag. Det är regeringen som fattar beslut om vilken den högsta ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen ska vara. 

Din ersättning från oss baseras på den genomsnittliga arbetstid och inkomst du haft under de tolv månader som föregått din arbetslöshet. Det innebär att din ersättning kan bli lägre om du arbetat mindre än heltid.

All tid du arbetar ska rapporteras i dina tidrapporter. Om du är du timanställd ska du, dag för dag, fylla i de timmar du arbetat. Om du däremot får månadslön och har fastställd arbetstid ska du i stället fylla anställningens omfattning i tidrapporten.

Om du varit heltidsarbetslös och får ett deltidsarbete är det viktigt att du anmäler det till oss på en gång så får du veta hur arbetet påverkar ersättningen.

Veckor där du både arbetar och får ersättning från oss kallas deltidsveckor. Under en ersättningsperiod får du arbeta i kombination med ersättning från oss under maximalt 60 veckor.

Förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från anställning, ses som arbete. Det innebär att tiden som du arbetat i förtroendeuppdraget kan ligga till grund för ersättning från a-kassan. Om du ansöker om arbetslöshetsersättning ska du skicka in ett arbetsgivarintyg från din uppdragsgivare där omfattningen/tidsåtgången och ersättningen/arvodet för ditt uppdrag framgår. Exempel på förtroendeuppdrag som ses som arbete är nämndemän, förtroendevalda i kommuner och landsting, fackligt förtroendevalda och skyddsombud.

Förtroendeuppdrag som inte ger rätt till ledighet från anställning enligt lag, påverkar normalt inte din rätt till ersättning från oss. Om förtroendeuppdraget tar större delen av en dag i anspråk, ska du rapportera tiden som Kan inte ta arbete i din tidrapport.

Om du vid arbetslöshetens inträde har varit medlem i a-kassan i tolv månader och uppfyller arbetsvillkoret inom medlemstiden kan du få inkomstbaserad arbetslöshetsersättning.

Nivån på din ersättning per dag är då 80 procent av din genomsnittliga inkomst per dag innan du blev arbetslös. Efter 200 ersättningsdagar sjunker din ersättning per dag till 70 procent.

Den högsta ersättningen per dag som får betalas ut är dock begränsad till 1200 kronor per dag under de 100 första ersättningsdagarna, därefter är 1000 kronor per dag högsta ersättning.

Du har rätt till inkomstbaserad ersättning om du vid arbetslöshetens inträde har varit medlem i tolv månader och uppfyller arbetsvillkoret inom medlemstiden.

Ja.

Ja, du betalar skatt på din arbetslöshetsersättning, på samma sätt som när du jobbar.

Som regel kan du inte det. Vissa undantag finns, bland annat för den som deltidsstuderar under förutsättning att omfattningen inte är för stor. Kontakta oss om du planerar att börja studera.

Ja, om du är arbetslös. Det är ingen skillnad på vanliga dagar och röda dagar enligt arbetslöshetsförsäkringen.

Nej. När du är arbetslös är förutsättningen för rätt till arbetslöshetsersättning att du vill och kan ta arbete.

Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag har du inte rätt till någon arbetslöshetsersättning för tiden du är ledig. Rapportera därför Kan inte ta arbete i din tidrapport för de dagar som du inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Tidrapportens rutor för semester är till för dem som har semester från en anställning.

Att starta egen verksamhet kan påverka din ersättningsrätt. Det är därför viktigt att du omgående kontaktar oss om du planerar att starta eget företag.

Om du har för avsikt att starta en egen verksamhet ska du även kontakta Arbetsförmedlingen där du kan ansöka om starta eget-bidrag. Bidraget motsvarar den ersättning som du får från oss, men betalas ut av Försäkringskassan.

Att registrera ett företagsnamn påverkar inte ersättningen från a-kassan, men du får inte bedriva någon verksamhet i ditt företag samtidigt som du får ersättning. Det spelar ingen roll om verksamheten är lönsam eller inte. Det finns även vissa förberedelser som kan påverka ersättningsrätten. Om du börjar arbetet med att exempelvis söka lokal, kontakta leverantörer, marknadsföra, teckna avtal med kunder eller liknande kan du anses vara företagare och då upphör din ersättningsrätt från oss.

Du måste skicka in ett arbetsgivarintyg varje gång du avslutar en visstidsanställning.

Om du har en löpande behovsanställning kommer du att behöva skicka in ett intyg ungefär var sjätte månad. Vi behöver underlagen för att kunna bedöma din rätt till ersättning.

Ett anställningsbevis är ett intyg som du får från din arbetsgivare när du börjar en ny anställning.

Det är viktigt att det framgår vilken anställningsform du har, anställningens omfattning samt start- och eventuellt slutdatum för din anställning.

Din arbetsgivare är skyldig enligt lag att utfärda ett arbetsgivarintyg. Är du medlem i fackförbundet kan du be dem om hjälp.

Om du ändå inte får tag på ett arbetsgivarintyg ber vi dig kontakta oss på telefon 0771-60 50 50 eller via  e-post.

Ja, det går bra om du skickar intygen i omgångar.

När vi fått dina intyg kommer vi att skicka dig ett brev där vi begär kompletteringar av de handlingar som i sådant fall saknas. Kom även ihåg att fylla i din första tidrapport så snart som möjligt.

Alla vi a-kassor hämtar automatiskt uppgifter om tidigare medlemskap.

Kontakta oss om du ändå vill ha ett skriftligt intyg om medlemskap efter ditt utträde.

Om din tidigare arbetsgivare gått i konkurs måste du vända dig till konkursförvaltaren.

Det är tingsrätten som utser konkursförvaltaren.

Ett arbetsgivarintyg är ett underlag för att bedöma om du kan få arbetslöshetsersättning och i så fall hur mycket.

På intyget framgår bland annat hur mycket du har arbetat, under vilken period, vilken din lön varit och orsaken till att arbetet upphört. På www.arbetsgivarintyg.nu kan din arbetsgivare fylla i intyget.